Svenskarna och internet 2013

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

2. Den mobila boomen

Sverige var tidigt ute med att utveckla ett mobiltelefonisystem redan 1950, men det dröjde fram till 80-talet innan mobiltelefonen började användas kommersiellt. På 90-talet blev mobilerna mindre och 2002 infördes WAP/GPRS med möjlighet att koppla upp sig till en förminskad version av internet. Samtidigt hade mobilerna utrustats med kamera, radio, musikspelare, GPS och förutom SMS och MMS kunde man också skicka och ta emot e-post.

2003 hade 80 procent av befolkningen tillgång till en mobiltelefon men fortfarande var det få (7%) som använde GPRS (mobil data). Fem år senare hade andelen av befolkningen med mobil stigit till 93 procent och hälften av dem hade nu möjlighet att koppla upp sig (Findahl, SoI 2007). Men de flesta använde inte denna möjlighet och när det gäller e-post var det mycket få (8%) som använde sin mobil för detta. Nästan alla unga utnyttjade möjligheten att sms:a och fotografera med sin mobil men den svenska modellen för mobilt internet tycktes ännu inte passa den unga internetgenerationen.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Ladda ner

Diagram 2.1. Hur många använder internet i mobilen? Visa som tabell Ladda ner

Sverige är inte Japan

Till skillnad från i Japan, där internet i mobilen gjorde succé redan år 2000, hade mobilen i Sverige ännu inte blivit en naturlig inkörsport till internet. Nästan alla hade en mobil med möjlighet till internetanslutning, men endast två av tio (18%) utnyttjade 2009 denna möjlighet. Här fanns inte ungdomar som drev på, utan det var de yngre och medelålders männen, 26–45 år, som var de flitigaste användarna. Många av dessa fick sannolikt sina abonnemang betalda av sina arbetsgivare. Tekniken var bristfällig och kostnaden för användarna var hög.

I Japan satsade man tidigt på en enkel teknik, en gemensam marknad och ett för många intressant innehåll som riktade sig till en masspublik där framför allt de unga ingick. I Sverige och Europa byggde telekombolagen upp sina egna revir och man satsade på premiumkunder som fick sina avgifter betalda via arbetet (Funk, 2001).

Permalänk

Diagram 2.2. Andel av de med mobil som dagligen använder sig av internet i mobilen. Visa som tabell Ladda ner

Kraftig ökning av smarta mobiler de två senaste åren

Det var först 2011 som förbättrad teknik och överkomliga avgifter ledde till ett uppsving för internet i mobilen. Inte bara antalet användare ökade starkt utan också intensiteten i användningen. Allt fler började använda sin mobil dagligen. Bland ungdomar fördubblades användningen av smarta mobiler mellan 2010 och 2011. Ökningen som under början och mitten av 2000-talet varit några procent per år tog ett skutt från 22 till 36 procent år 2011, till 54 procent 2012 och nu år 2013 är det 65 procent av befolkningen (12+ år) som använder en smartmobil. Två av tre svenskar använder sålunda, åtminstone ibland, en mobil för att koppla upp sig till internet.

Till skillnad från spridningen av internet i mitten och slutet på 90-talet, som dominerades av de vuxna som arbetade på kontor och som redan hade datorer, är det nu de unga som driver på utvecklingen. Tydligast syns detta i åldern 12–15 år.

År 2010 var det endast några få procent av dem som dagligen använde sin smartmobil. 2011 börjar främst de äldre unga (16–35 år) skaffa smartmobil och här sker det ett hopp i den dagliga användningen från 5 procent till över 40 procent på ett år. De yngre (12–15 år) dras med ett år senare och i denna åldersgrupp sker hoppet från 22 till 62 procent mellan 2011 och 2012.

Nu år 2013 har 93 procent av dem en smartmobil och 78 procent använder den dagligen för att ansluta sig till internet. En ökning av daglig användning av internet i mobilen från tre till 78 procent på tre år.

Permalänk

Diagram 2.3. När köpte du din senaste mobiltelefon Visa som tabell Ladda ner

De unga har mobil av senaste modell

Nästan alla unga använder en mobil som de köpt under det senaste året, medan de äldre använder sig av äldre mobiler. Ju yngre man är desto nyare mobil har man. Det driver på utvecklingen.

Idag är det 90 procent av befolkningen i åldern 12–45 år som använder en smartmobil åtminstone ibland och tre av fyra använder den dagligen. Spridningen har också gått ner i åldrarna bland skolbarnen även om den dagliga användningen här är begränsad. Däremot har spridningen inte gått upp i åldrarna. Här finns en tydlig åldersgräns. De smarta mobilerna är inget för de äldre. Visserligen har 47 procent i åldern 56–65 år tillgång till en smartmobil och 45 procent använder internet i den någon gång men den dagliga användningen av internet i mobilen är liten (21%) och bland pensionärerna mycket liten. Däremot har de tillgång till mobiler av äldre modeller. 94 procent av de yngre pensionärerna har en egen mobil.

Diagram 2.4. Andel av olika åldersgrupper som använder internet i mobilen dagligen resp. någon gång ibland. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 2.6. Hur mycket tid ägnar män respektive kvinnor sig åt internet i mobilen? Visa som tabell Ladda ner

Unga kvinnor ägnar mer tid åt smarta mobiler än unga män

Kvinnorna använder genomgående internet i mobilen mer än männen: i genomsnitt 7,1 timmar i veckan jämfört med männens 5,8 timmar per vecka. Skillnaderna mellan män och kvinnor återfinns bland de unga. De flitigaste användarna av smarta mobiler är de unga kvinnorna i åldern 16–25 år. Här spelar besöken på sociala nätverk som Facebook en central roll, men de utnyttjar lika ofta datorn för att hålla sig ajour. Deras användning av surfplattor är dock inte lika frekvent. Se kapitlet om barn och ungdomar.

Totalt lägger dock männen ner mer tid på internet än kvinnorna. 12,3 timmar i veckan i hemmet jämfört med 9,8 timmar för kvinnorna.

Permalänk

Diagram 2.5. Andel av olika åldersgrupper som har en egen mobil och andelen som har en smartmobil. Visa som tabell Ladda ner

Hur många har en mobil och hur många av dem har en smartmobil?

Permalänk

De unga kvinnorna tar över internet

När internet introducerades dominerade de unga männen. De lärde sig den nya tekniken och lärde sig av varandra att behärska datorerna. Flickorna kommunicerade via mobilerna, inte bara via rösten utan också med SMS och med bilder (MMS). Med tiden kom de också att bli allt mer aktiva på internet. För fyra år sedan var det de unga kvinnorna 14–21 år som var mest aktiva att ladda upp bilder på internet, läsa och skriva bloggar och vara aktiva i de sociala nätverken (Findahl, SoI 2009).

Idag har de smarta mobilerna förstärkt denna dominans ytterligare. Det är de unga kvinnorna som tillbringar mest tid på internet med hjälp av sina bärbara datorer och smarta mobiler. Enda undantaget gäller spelandet. Där dominerar fortfarande de unga männen.

En konsekvens av de unga kvinnornas aktiva användning av internet, där de delvis skapar sitt eget innehåll, har blivit en ökad känsla av delaktighet i det nya informationssamhället. Jämför vi idag pojkar och flickor i åldern 12–15 år känner sig flickorna mer delaktiga än pojkarna. Det är en genomgripande förändring om vi jämför med situationen för 10–15 år sedan då datorer och internet var något bara för pojkar.

Permalänk

Diagram 2.7. Andel av befolkningen (12+ år) som har tillgång till en surfplatta. Visa som tabell Ladda ner

Fortsatt ökning av surfplattor

I april 2010 lanserades Apples Ipad. En bärbar liten dator med pekskärm. Spridningen gick inte riktigt lika fort som många förväntade sig, men nya fabrikat och modeller presenterades, och två år senare tog spridningen fart. 2012 hade var femte svensk (20%) tillgång till en surfplatta och nu år 2013 har det stigit till var tredje (31%).

Bland de vuxna är det i åldersgrupperna från 26–45 år som man är mest intresserad av surfplattorna. De yngre (16–25 år), som annars utmärker sig som mycket flitiga användare av smarta telefoner, är inte lika intresserade. Det är den unga internetvana föräldrargenerationen med små barn som skaffat en surfplatta. Av föräldrar i åldern 36–45 år med barn (3–11 år) har 63% en surfplatta. De har så gott som alla redan en dator och en smartmobil. Flitigast att använda sig av surfplattan är deras barn där en majoritet av småskolebarnen (6–11 år) åtminstone ibland fingrar på surfplattans fönster. Lättheten att använda surfplattan utan någon datorkunskap tycks överbrygga de vanliga trösklarna. Ända ner i förskoleåldern bland två- och treåringarna går det att hitta många surfplatteanvändare. Mer om detta i kapitlet om barnen.

Diagram 2.8. Andel av olika åldersgrupper som dagligen resp. någon gång använder en surfplatta. Visa som tabell Ladda ner

Intresset bland de äldre har varit svagt. 11 procent av de yngre pensionärerna har visserligen tillgång till en surfplatta men bara 6 procent använder den. Här ligger de äldre i USA före (Pew, 2013). Totalt är det 34 procent som någon gång använder en surfplatta, något fler än de som har tillgång i hemmet. 16 procent använder en surfplatta dagligen.

Eftersom spridningen av surfplattorna är inne i ett första skede har det uppstått digitala klyftor. Det är de välutbildade och välbärgade och deras barn som först skaffar en surfplatta. Se kapitlet om de digitala klyftorna. Någon skillnad mellan män och kvinnor märks inte.

Permalänk

Finns det en fortsatt efterfrågan?

Hur ser framtiden ut för det mobila internet? Finns det en efterfrågan hos dem som ännu inte skaffat sig mobil uppkoppling? Ja, men den finns inte hos de äldre där de flesta icke-användarna finns, utan bland yngre och medelålders icke-användare i åldersgrupper där redan många använder mobilt internet. En tredjedel av dem som ännu inte har en smartmobil i åldern 26–35 år anser det troligt eller mycket troligt att de kommer att skaffa en smartmobil. När det gäller surfplattor säger en fjärdedel i åldern 36–45 år som inte har en sådan att de troligtvis kommer att skaffa sig en.

Permalänk

Diagram 2.9. Vilken teknik har spridigt sig snabbast? Visa som tabell Ladda ner

Har de smarta mobilerna spridits snabbast i teknikhistorien?

Den extremt snabba utvecklingen av mobilt internet leder tankarna till teknikhistorien och om det någonsin skett en sådan snabb spridning. Något fullständigt svar kan inte ges än eftersom vi ännu bara sett den första spridningsfasen. Med den begränsningen kan vi jämföra spridningen av smarta mobiler och surfplattor med internets spridning i slutet på 90-talet och med televisionens spridning i slutet av 50-talet (Findahl, Internet 15 år 2009b).

Vi ser då att den primära spridningsfasen är liknande för alla fyra teknikerna. Televisionens spridningskurva är brantast men alla ökade 40 till 50 procent på tre år. Det är dock fortfarande osäkert hur det kommer att gå för surfplattan.

Jämför vi internets spridning med televisionens ser vi att den böjde av och började plana ut vid 50 procent medan televisionen fortsatte upp till 80 procent innan den spridningskurvan började plana ut. Varken de äldre eller de yngre var med när användningen av internet började sprida sig i befolkningen under slutet på 90-talet.

Tillgången till de smarta mobilerna har fortsatt upp mot 70 procent av befolkningen. Det är en utveckling som i stor utsträckning, som vi tidigare sett, bärs fram av de unga. Men om inte de äldre blir mer intresserade kommer även den kurvan att börja plana ut.

Hur är det då med snabbheten i spridningsförloppet om vi ser till en enskild grupp som till exempel de unga i åldern 12–15 år? På tre år har tillgången till mobilt internet i denna åldersgrupp gått från 19 till 93 procent och andelen dagliga användare har ökat från tre till 78 procent.

Det visar på en ovanligt snabb utveckling bland de unga. Jämför vi med internets spridning var det de högre tjänstemännen som snabbast tog till sig internet. På fem år hade 85 procent av dem skaffat sig internet. De hade visserligen ett försprång genom att de redan var vana datoranvändare. Men det kan också sägas om dagens unga som långt innan de började använda smarta mobilerna var dagliga användare av sms och mms på sina vanliga mobiler.

Även om spridningskurvorna till stor del liknar varandra är det frågan om helt olika processer. Internets spridning i slutet på 90-talet drevs fram av arbetslivets behov och här var det tjänstemännen som var först med att ta till sig den nya tekniken. Spridningen av de smarta telefonerna drivs fram av de unga. Här är det i första hand privatlivets behov som utgör drivkraften.

Permalänk