Svenskarna och internet 2013

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

7. Håller webbversionerna på att ersätta de traditionella medierna?

Traditionella medier i sina ursprungliga former dominerar fortfarande efter 18 år med internet svenskarnas medieanvändning. Mest tid ägnar vi oss åt att se på tv och lyssna på radio. Sedan följer pappersprodukter som böcker och tidningar. Men de traditionella medierna finns också i sina webbversioner på internet och tillsammans upptas en betydande del av tiden vi ägnar åt internet åt att ta del av innehållet i tv, radio och tidningar (Findahl, 2013a). Mest tid ägnar vi de traditionella formerna men webbversionerna har blivit en del av vardagsanvändningen. Det är en utveckling som har förblivit ganska stabil under de senaste åren.

De traditionella medierna har sålunda fortfarande kvar sina läsare och sin publik. Problemet är emellertid ekonomiskt. Annonsintäkterna har minskat, och särskilt för dagstidningarna är utmaningen hur de skall kunna göra webbversionerna lönsamma när de är tillgängliga gratis. Trenden har under många år varit sjunkande upplagesiffror, men besparingar och sammanslagningar har hållit uppe vinsterna. Presstödsnämndens rapport (2012) visar att 2010 ändå blev det femte bästa året sedan 1976 för dagspressen och att 2011 var det sjunde bästa året. (Se också Gustafsson, 2012). Resultatet för 2012 blev dock betydligt sämre efter kraftigt minskad annonsförsäljning (Presstödsnämnden 2013).

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Digitala klyftor

Diagram 7.2. Andel av internetanvändarna i olika åldrar som någon gång tar del av traditionella medier på internet. Visa som tabell Ladda ner

Hur vanligt är det att ta del av traditionella medier på internet?

En stor del av den tid som ägnas åt internet upptas av att ta del av traditionella medier i deras webbversioner. Nästan alla upp till 55 år tar åtminstone ibland del av nyheter på internet, som produceras av traditionella medieföretag. En stor majoritet läser också ibland dags- och kvällstidningar (59 respektive 62%) på internet och de ser på tv (64%), särskilt i åldrarna 26–45 år. Radiolyssnande över internet är mindre frekvent (45%) men förekommer upp till 55 år (Diagram 7.2).

Den dagliga användningen, framför allt av radio (6%) och tv (4%), är begränsad men en majoritet i åldrarna upp till 45 år kollar dagligen på nyheter och läser dagstidningar (Diagram 7.3).

Permalänk

Diagram 7.3. Andel av internetanvändarna i olika åldrar som dagligen tar del av traditionella medier på internet. Visa som tabell Ladda ner

Skilj mellan daglig användning och användning ibland

Utmärkande för den traditionella medie-användningen är att den har blivit en del av de dagliga rutinerna. Vi läser morgontidningen vid frukosten, lyssnar på radion i bilen eller när vi lagar mat och ser på tv efter middagen. Resultatet blir en hög daglig användning. För webbversionerna på internet är det annorlunda. Många har upptäckt att tidningarna och radio- och tv-programmen finns där och de flesta söker upp och tar del av detta innehåll ibland. I synnerhet att televisionen finns att hitta på internet har allt fler upptäckt under de senaste åren. Men det dagliga tittandet på play-tv är fortfarande begränsat (4%) och har varit det under lång tid. Undantaget är dagstidningarna som har en trogen daglig läsarskara på webben (30%) av vilka de flesta också läser papperstidningar.

Diagram 7.4. Andel av internetanvändarna som läser en tidning på internet någon gång respektive dagligen. Visa som tabell Ladda ner

Diagram 7.7 Andel av internetanvändarna som ser tv på internet någon gång respektive dagligen. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 7.5. Andel av befolkningen som läser dagstidning på papper eller på webb eller en kombination av dessa. Visa som tabell Ladda ner

Tidningsläsning på papper och på internet

Att läsa en dagstidning har länge tillhört svenska folkets dagliga rutiner. Så är fortfarande fallet särskilt bland den äldre delen av befolkningen. Tidningarna finns också tillgängliga i sina webbversioner på internet vilket många utnyttjar. Men fortfarande läser hälften av internetanvändarna (47%) sin tidning endast på papper. En mindre grupp (8%), företrädesvis unga, läser bara tidningar på nätet.

Mer tid läggs ner på papperstidningen, vilket tyder på att webbläsandet ofta är kortvarigt och översiktligt. Här behövs mer fördjupande studier för att få reda på hur läsningen på webben går till. Bland de yngre, 16–35 år, där tidningsläsandet ännu inte fått rutinkaraktär är tidsfördelningen mer jämn mellan papperstidningar och tidningar på webben. Totalt sker 77 procent av tidningsläsningen i papperstidningen och 23 procent i webbversionen.

Diagram 7.6. Genomsnittlig tid som olika åldersgrupper i befolkningen ägnar sig åt att läsa dagstidningar på papper och på webb. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 7.8. Andel av befolkningen som läser kvällstidning på papper eller på webb eller en kombination av dessa. Visa som tabell Ladda ner

Kvällstidningsläsning på papper och på webb

Kvällstidningar som av tradition är beroende av lösnummerförsäljningen kan inte lita på en fast skara prenumeranter. Det öppnar upp för kvällstidningar som görs tillgängliga på internet. Det är också vad som skett. Problemet är dock fortfarande hur de skall göra sina webbversioner lönsamma när samtidigt siffrorna för pappersupplagorna sjunker. Hälften av dagspressens minskade upplagor härrör från kvällspressen.

Aftonbladet var tidigt ute i mitten på 90-talet med en webbupplaga på internet och dominerar fortfarande. En liten minoritet (11%) läser idag kvällstidningar bara på papper. Den största gruppen (31%) läser bara på webben och en något mindre grupp (16%) läser både papper och webb.

De flesta som läser en kvällstidning idag läser således tidningen bara i dess webbversion. Det återspeglar sig också i hur lästiden fördelar sig mellan papper och webb. Endast bland pensionärerna som fortfarande föredrar kvällstidningen på papper fördelar sig tiden mellan papper och webb ganska jämnt. I alla andra åldersgrupper dominerar webben även i lästid. Totalt sker 70 procent av kvällstidningsläsningen på internet.

Diagram 7.9. Genomsnittlig tid som olika åldersgrupper i befolkningen ägnar sig åt att läsa kvällstidningar på papper och på webb. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 7.10. Andel av befolkningen (12+ år) som ser på tv på traditionellt sätt eller via internet eller en kombination av dessa. Visa som tabell Ladda ner

TV-tittandet – traditionellt eller på webb?

De senaste åren har tekniken för strömmande tv och video blivit allt bättre och allt fler har upptäckt att tv-program också finns tillgängliga på internet (Diagram 7.7) 64 procent har någon gång sett ett tv-program via internet. Så gott som alla dessa ser också på tv på traditionellt sätt. Endast tre procent av befolkningen ser endast på tv via internet.

Det dagliga tv-tittandet på webben är fortfarande mycket begränsat vilket också syns vid en jämförelse mellan de tider som ägnas traditionell tv och webb-tv. Fem till tio procent av tv-tiden ägnas åt internet från 46 år och uppåt. Även här skiljer sig de unga från de äldre. De ser visserligen också på traditionell tv, men 20 till 25 procent av deras tv-tid ägnas åt internet. Ibland har de unga svårt att minnas vilken plattform de använde när de såg ett tv-program (Findahl, 2013c). Totalt i befolkningen ägnas 87 procent av tittartiden åt den traditionella televisionen.

Diagram 7.11. Genomsnittlig tid som olika åldersgrupper i befolkningen ägnar sig åt att se på tv på traditionellt sätt och på internet. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 7.12. Andel av befolkningen (12+ år) som lyssnar på radio på traditionellt sätt eller via internet eller en kombination av dessa. Visa som tabell Ladda ner

Radiolyssnande på radio och på internet

Musik var inkörsporten för många unga till internet. Det var här de kunde spara sin musik och byta och dela med andra. Musiktjänsten Spotify öppnade också upp för den strömmande musiken som många idag är uppkopplade till.

Radion som traditionellt medium har haft svårare att hitta sin publik på internet. Dels är dess publik äldre och dels är lyssningssituationerna kopplade till dagliga rutiner och redan existerande radioapparater i hemmet eller bilen eller i hörlurarna.

Det traditionella radiolyssnandet dominerar således fortfarande och endast fem procent av befolkningen använder bara internet för att lyssna på radio. Alla andra lyssnare använder traditionell radio även om en ökande andel också kompletterar med internet. Det innebär att den absolut största delen av lyssnartiden på radio (88%) ägnas den traditionella radion.

Diagram 7.13. Genomsnittlig tid som olika åldersgrupper i befolkningen ägnar sig åt att lyssna på radio på traditionellt sätt och på internet. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 7.14. Genomsnittlig tid under en vecka som olika åldersgrupper använder i hemmet och på andra platser (utanför hem och arbete/skola) och tiden som de använder internet för att följa traditionella medier (tidningar, radio och tv). Visa som tabell Ladda ner

Hur stor del av internettiden går till traditionella medier?

Den mesta tiden vi ägnar åt medier går till de traditionella medierna i dess traditionella former, men summerar vi hur mycket tid som läggs på att läsa tidningar på internet, lyssna på radio och se på tv på internet blir summan allt från 2,7 timmar i veckan för de äldsta till sex timmar i veckan för de i åldern 26 till 35 år. Det innebär att ungefär 40 procent av tiden som de i åldern 26 till 65 år tillbringar på internet går åt till att ta del av innehåll från traditionella medier. Här har vi slagit ihop internettiden i hemmet med tiden som tillbringas på internet på andra platser utanför hem och arbete/skola. Beräknat över hela befolkningen ägnas en tredjedel (33%) av den ”fria” internettiden åt innehåll från traditionella medier.

Permalänk

Diagram 7.15. Genomsnittlig bedömning av olika mediers viktighet som nyhetskälla, på en femgradig skala, i olika åldersgrupper i befolkningen. Visa som tabell Ladda ner

Viktigaste nyhetskällan i olika åldrar

Televisionen bedömdes länge vara den viktigaste nyhetskällan för de flesta i alla åldrar, vid sidan av personliga kontakter med familj och vänner. Men successivt har internet övertagit den rollen bland de yngre och idag är internet den viktigaste källan för nyheter upp till 45 år och helt dominerande för de yngre upp till 35 år. Därefter intar televisionen platsen som den viktigaste nyhetskällan.

Ju äldre man är desto viktigare blir traditionella medier som radio och dagstidningar och även televisionen. Samtidigt avtar snabbt internets roll som nyhetskälla. I åldern 46 till 55 år är alla medier ungefär lika viktiga. Sammanfattningsvis: Internet för unga, dagstidning för äldre och tv för de flesta.

Beräknat över hela befolkningen behåller dock televisionen platsen som den viktigaste källan till nyheter med 3,6 på den fyrgradiga skalan, följd av internet (3,4), dagstidningen (3,2) och radion (3,1). Viktigast är dock personliga kontakter med vänner och familj (3,9).

Permalänk

Diagram 7.16. Andel av befolkningen (12+ år) som läser böcker, e-böcker eller en kombination av dessa under en genomsnittlig vecka. Visa som tabell Ladda ner

Få läser e-böcker och ännu färre har speciella läsplattor

Medan handeln och läsningen av e-böcker hela tiden växer i USA har den aldrig riktigt kommit igång i Sverige. Tre procent av befolkningen läser en e-bok någon gång i veckan och totalt är det elva procent som någon gång läst en e-bok. Det är nästan exakt samma siffror som förra året (Findahl, Soi 2012).

De flesta (47%) som läser en e-bok gör det på datorn, sedan kommer surfplattan (36%) medan långt färre läser e-boken på mobilen (9%) eller på en särskild läsplatta (8%). Det är särskilt i åldrarna 35–65 år som surfplattan används för bokläsning. Nästan alla som läser e-böcker läser också vanliga pappersböcker.

Diagram 7.17. Fördelning av olika utrustning som e-boksläsarna (12+ år) använder för att läsa e-böcker. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Fildelarna läser e-böcker men inte mer än andra

Det sägs ibland att den utspridda vanan att ladda ner musik, filmer och böcker snedvrider marknaden för e-böcker, eftersom böckerna laddas ner gratis. Det skulle innebära att fildelarna läste mycket mer e-böcker än andra. Men så är inte fallet. Andelen fildelare i befolkningen är 21 procent (24% av internetanvändarna) och andelen fildelare bland e-boksläsare är 25 procent.

Permalänk