Svenskarna och internet 2013

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

8. Digitala klyftor

När internet började sprida sig i mitten av 90-talet var skillnaderna stora mellan olika grupper i samhället. Det var främst tjänstemännen med kontorsarbete och vana att arbeta med datorer som först började att använda internet. Skillnaderna var också stora mellan kvinnor och män och vid denna tid var internet ännu inget för barn och ungdomar (Findahl, Soi 2000). Klyftan mellan tjänstemän och arbetare blev allt större och var som störst 1999 (80% vs 40%) för att sedan långsamt minska när spridningen bland tjänstemännen började närma sig 95 procent och därmed slå i taket, medan andelen internetanvändare bland arbetarna fortfarande ökade något för varje år (Findahl, Soi 2009).

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Delaktighet och beroende

Diagram 8.1. Användning och tillgång till olika utrustning efter föräldrarnas inkomst Visa som tabell Ladda ner

Digitala klyftor försvinner och nya uppstår

Hur ser det ut idag två decennier efter internets introduktion? Finns de digitala klyftorna kvar? Ja, de finns fortfarande kvar men de har idag en helt annan dimension. I slutet av 90-talet rörde sig skillnaderna i internetanvändning (mellan inkomst- och utbildningsgrupper) om 30–40 procentenheter, medan skillnaderna idag ligger på mindre än tio procentenheter. Det finns dock ett undantag, de äldre. Bland dem finns fortfarande stora grupper som inte använder internet, framför allt bland lågutbildade och kvinnor.

Samtidigt växer nya digitala klyftor fram i takt med den mobila utvecklingen. Smarta mobiler och surfplattor har på bara några år förändrat möjligheterna att koppla upp sig till internet. Nu är det ungdomar och den nya föräldrargenerationen som är först medan de äldre är mer avvaktande. Även inkomst och utbildningsnivå spelar in så att andelen med smarta mobilerna är betydligt högre hos de med hög inkomst och hög utbildning, och mångdubbelt högre när det gäller surfplattor.

Bland ungdomar och barnfamiljer har dock de smarta mobiler idag blivit så vanliga att skillnaderna beroende på inkomst och utbildning i dessa grupper är mycket små medan de fortfarande är betydande för tillgången till surfplattor även bland barnfamiljer.

Permalänk

Diagram 8.2. Andel av barn till föräldrar med olika utbildning som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet Visa som tabell Ladda ner

Digitala klyftor bland barn och unga 2–25 år

Nästan alla barn och unga (2–25år) har idag tillgång till internet och de använder internet hemma. Det innebär att den digitala klyftan till stor del har försvunnit och att de flesta barn oberoende av föräldrarnas utbildning eller inkomst använder internet. Även när det gäller tillgång till smarta mobiler är skillnaderna små (80 till 90 procent har en smartmobil) utom för de med lågutbildade föräldrar där andelen är betydligt lägre (68%).

Skillnader mellan barn med olika föräldrabakgrund är dock tydliga när det gäller surfplattorna. Det är här dagens digitala klyfta finns. Andelen barn med surfplattor är dubbelt så stor i familjer med hög utbildning och inkomst jämfört med barn i familjer där föräldrarna är lågutbildade med låg inkomst. Detta är förväntat eftersom surfplattan är inne i sin primära spridningsfas då olika grupper är olika snabba att hänga på den senaste utvecklingen. Skillnaderna mellan barn från olika bakgrunder finns också bland förskolebarn och småskolebarn.

Permalänk

Barn 2–11 år: hur många använder surfplatta?

Surfplattorna har blivit mycket populära bland barnfamiljerna under det senaste året. Men alla barn har inte tillgång till sådana. Vanligast har det blivit bland barn till välutbildade och välbeställda föräldrar, även om en majoritet av barnen även i andra familjer har tillgång till surfplattor.

Permalänk

Diagram 8.3. Andel av fyra lika stora inkomstgrupper i åldern 25-65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet Visa som tabell Ladda ner

Digitala klyftor i den arbetande befolkningen 25–65 år

Även om det är stora skillnader i hur mycket man använder sig av internet i olika yrken, så har skillnaderna som fanns för 15 år sedan mellan arbetare och tjänstemän, i tillgång och användning av internet i hemmet, till stor del försvunnit. Det finns fortfarande skillnader när det gäller hur mycket man använder internet. Den dagliga användningen i hemmet är större bland de med hög utbildning och inkomst.

Diagram 8.4. Andel av fyra utbildningsgrupper i åldern 25-65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet Visa som tabell Ladda ner

Dagens digitala klyftor syns istället tydligast när det gäller det mobila internet, framför allt tillgång till och användning av surfplattor. Men det finns också tydliga skillnader i användningen av smarta mobiler. Upp mot 90 procent av de med hög utbildning och den tredjedel med högst inkomster har en smartmobil jämfört med 50 procent av de med lägst utbildning och 60 procent av de med lägst inkomst.

Skillnaderna är ännu tydligare för surfplattorna. 20 procent jämfört med 50–60 procent bland de med hög utbildning och inkomst.

Diagram 8.5. Andel av arbetare och tjänstemän som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 8.6. Andel av tre inkomstgrupper i åldern över 65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet. Visa som tabell Ladda ner

Digitala klyftor bland de över 65 år

I gruppen över 65 år finns fortfarande stora skillnader, även när det gäller internetanvändning, beroende på utbildning och inkomst. Det är framför allt pensionärernas yrkesbakgrund som spelar in. Nästan alla pensionärer med hög utbildning och inkomst använder internet jämfört med omkring 40 procent bland de med låg inkomst och utbildning. Skillnaderna är också betydande mellan kvinnor och män.

Tillgången till mobilt internet är liten bland alla pensionärer, vilket medför små skillnader mellan olika pensionärsgrupper. De stora skillnaderna finns istället mellan de yngre och medelålders och pensionärerna, även om 45 procent av de mest välbeställda pensionärerna har en smartmobil.

Diagram 8.7. Andel av fyra utbildningsgrupper i åldern över 65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk

Diagram 8.8. Andel av män och kvinnor i åldern över 65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet Visa som tabell Ladda ner

Användning och tillgång till olika utrustning efter kön i åldern över 65 år.

Andel av män och kvinnor i åldern över 65 år som använder och har tillgång till olika utrustning för uppkoppling till internet.

Permalänk

Digitala klyftor – en sammanfattning

Den klassiska digitala klyftan mellan rika och fattiga, mellan hög- och lågutbildade, mellan arbetare och tjänstemän har till stor del försvunnit. Så gott som alla använder och har tillgång till internet i hemmet. Rester av den digitala klyftan finns dock kvar bland pensionärerna där många fortfarande inte är internetanvändare.

När en klyfta försvinner dyker andra upp, nu gäller det hur det mobila internet sprids. Bland de unga har redan nästan alla en smartmobil vilket innebär att skillnaderna är små i de åldersgrupperna. De är större bland de medelålders och här skiljer de med låg utbildning ut sig från de andra utbildningsgrupperna. De har i mycket mindre utsträckning än andra tillgång till en smartmobil och en surfplatta. Ännu tydligare är skillnaderna bland pensionärerna. Här är det de välutbildade med bra ekonomi som skiljer ut sig från övriga.

Permalänk

Stad och land

Stad och land skiljer sig inte åt när det gäller användningen av internet. 89 procent av de som bor i staden och 88 procent av de som bor på landet använder internet åtminstone ibland. De intervjuade själva har fått avgöra var de bor, i en stad eller på landet. Ungefär lika många i stad som på landet (95%) har en mobil. Däremot är det fler som har smarta telefoner i staden (71%) än på landet (61%), och man använder den under längre tid: 6,8 timmar i veckan vs. 5,7 timmar. Fler i staden använder också en surfplatta: 37% vs. 30%. De flesta har tillgång till bredband både i stad och land men det är fler som saknar bredband på landet: sex procent vs. fyra procent.

Permalänk