Svenskarna och internet 2013

En årlig studie av svenska folkets internetvanor

9. Delaktighet och beroende

Allt sedan den första undersökningen av ”Svenskarna och Internet”, som gjordes år 2000, har de som intervjuats fått svara på frågan i vilken mån de känner sig delaktiga i det nya informationssamhället. År 2000 hade omkring hälften av svenskarna börjat använda internet och 35 procent av befolkningen svarade ja, att de kände sig till stor del eller helt och fullt delaktiga. Andelen delaktiga ökade fram till år 2005 i takt med att allt fler började använda internet. Vid den tiden hade sju av tio blivit internetanvändare. Men därefter har andelen som känner sig delaktiga inte ökat ytterligare trots att det nu är nästan nio av tio som använder internet. Istället har andelen som känner sig delaktiga i det nya informationssamhället legat kring 60 procent och fortfarande år 2013 är det 40 procent av befolkningen som inte alls eller bara känner sig lite delaktiga. Detta kräver en förklaring. Det räcker kanske inte att man bara använder internet för att man skall känna sig delaktig? Känslan av delaktighet hänger kanske ihop med hur man använder internet och till vad.

0
kommentarer
Permalänk
Nästa: Sverige i världen

Diagram 9.2. Andel av befolkningen i olika åldersgrupper som känner olika grad av delaktighet i det nya informationssamhället. Visa som tabell Ladda ner

Vad är det som utmärker dem som känner sig delaktiga i informationssamhället?

Vad är det som utmärker dem som känner sig helt och fullt delaktiga i informationssamhället? Ja, de har naturligtvis en egen dator. De är företrädesvis unga och välutbildade med en god inkomst och tycker om att prova nya tekniska prylar. De tillbringar mycket tid på internet. Här tycks internettiden på arbetet spela större roll än internettiden hemma. Mycket tid tillbringas också på de sociala nätverken. Av vikt kan också vara om man ser mycket video på Youtube eller om man dagligen använder internet för kultur, litteratur eller vetenskap. Det hjälper till om man skriver på en blogg eller en mikroblogg som Twitter. De som känner sig mest delaktiga är små grupper som till exempel flera gånger dagligen är på Twitter eller som flera gånger dagligen postar inlägg och kommentarer på öppna diskussionsforum.

Det som tycks påverka känslan av delaktighet är således hur aktiv man själv är. Hit hör inte bara bloggar och mikrobloggar utan också i vilken mån man gör egna statusuppdateringar, kommenterar vad andra skriver och postar inlägg på öppna diskussionsfora. Det är också här vi kan finna de starkaste sambanden mellan känslan av delaktighet och olika aktiviteter.

Starkast samband uppvisar dock bakgrundsvariabler som utbildning och inkomst, vilket innebär att de med hög utbildning och inkomst i genomsnitt känner en större delaktighet. Sedan kommer hur centralt internet är för ens arbete, och därefter en rad olika aktiviteter.

Tydligast samband med känslan av delaktighet har åldern. Den ökar till en början med stigande ålder. Mest delaktiga känner sig de i åldern 16–45 år där drygt åtta av tio känner sig helt och fullt eller till stor del delaktiga. Sedan minskar delaktigheten med stigande ålder och bland pensionärerna är det få som känner sig helt och fullt delaktiga. Majoriteten känner tvärtom. Bland de äldre pensionärerna (76+ år) är det fyra av fem som känner sig bara lite eller inte alls delaktiga.

Permalänk

Diagram 9.3. Andel i befolkningen som känner sig bara lite eller inte alls delaktiga i det nya informationssamhället. Visa som tabell Ladda ner

Vad är det som utmärker dem som inte känner sig delaktiga?

En sak som utmärker dem som inte känner sig delaktiga kan vara att de inte har tillgång till internet hemma. Men som vi sett räcker det inte som förklaring. Det är också en hel del av dem som använder internet som inte känner sig delaktiga. Sedan 2005 har andelen internetanvändare i befolkningen ökat från 70 till 90 procent men andelen av befolkningen som inte känner sig delaktiga har legat kvar kring 40 procent. Hälften av dem som inte alls känner sig delaktiga har tillgång till internet i hemmet.

Permalänk

Diagram 9.4. Andel av internetanvändarna i olika åldrar som fått olika poäng på den sammanlagda beroendeskalan (0–9 poäng) där 7–9 poäng anger högst beroende. Visa som tabell Ladda ner

Finns det ett internetberoende?

Baksidan av en stark känsla av delaktighet skulle kunna vara ett beroende så att de i högre grad än andra också ibland upplever att de tillbringar alltför mycket tid på internet och att de ibland känner sig deppiga och oroliga om de inte har tillgång till internet. Det finns ett samband mellan känslan av delaktighet och känslan av beroende, men det är mycket svagt (r=0,17). De starkaste sambanden finns här mellan upplevelsen av beroende och den tid man ägnar åt Youtube (.398), sociala nätverk (.358), och tid med internet i hemmet (.369). (Ju högre värde, desto större samband på skalan 0–1.)

Permalänk

Få uttrycker besvär och problem

Av alla som använder internet är det emellertid få som uttrycker besvär och problem.

På frågan om de ibland känner sig oroliga och deppiga om de inte har tillgång till internet är det tre procent som svarar att de ofta har den känslan. Det är fyra procent som säger att de ofta försökt begränsa sitt användande av internet utan att lyckas. Vanligast är det att tycka att man tillbringar för mycket tid med internet. 21 procent får ofta den känslan.

Slår man ihop de tre frågorna får man en niogradig skala (se diagram 9.3) som mäter grad av besvär som användningen av internet kan ge. 71 procent av användarna uppger inga besvär. 25 procent säger att de någon gång har hänt att de fått en obehaglig känsla. Endast fyra procent hamnar över fem poäng på den niogradiga skalan. Det är framför allt bland de unga i åldern 12–25 år som dessa återfinns, och det är i första hand frågan om de ofta tycker att de tillbringar för mycket tid på internet som ger utslag.

Permalänk

Ingen ökning av ”internetberoendet”

Under de senaste åren har det dagliga användandet av internet ökat och användningen av smarta telefoner har mångdubblats. Har det lett till ökade besvär? Går vi tillbaka fem år i tiden och jämför med svaren som gavs år 2008, finner vi små skillnader (Findahl, Soi 2008).

Permalänk

Diagram 9.5. Genomsnittlig internettid i hemmet bland de som tycker att de tillbringar för mycket tid med internet. Visa som tabell Ladda ner

Mycket tid med internet spelar in

Det föreligger ett tydligt samband mellan den totala tiden som ägnas internet och instämmande svar på åtminstone två av problemfrågorna. Ju mer tid, desto mer problem. Däremot är sambandet inte lika tydligt med tid som ägnas åt spelande eller åt att vara på sociala nätverk. (Se Findahl, 2009c) Detta innebär inte att alla som lägger ner mycket tid på internet ofta känner besvär och problem, men att många av dem som känner så tillbringar mycket tid på internet.

Diagram 9.6. Genomsnittlig internettid i hemmet bland de som känner sig oroliga och deppiga utan internet. Visa som tabell Ladda ner

Permalänk